Protokoll från kommunalstämman 1917

Kommunens småskolor

Redan för 100 år sedan anade de gamla gubbarna trenden att skolorna skall avkristnas. De unga får inte matas med något som har med kristendom att göra. När jag läste de gamla protokollen från kommunalstämman i Teerijärvi kommun från tiden runt 1917 så slogs jag av den klarsyn de gamla gubbarna visade i denna fråga och vill här återge motiveringarna till att kommunen indelas i småskoldistrikt.
Om man bläddrar lite i kommunstämmans protokollbok från 1905 till 1919 så klipper vi bland annat:
3 augusti 1913
& 5 Att uppgöra förslag till indelning av kommunen i fasta småskoldistrikt, samt framlämna förslaget för kyrko - och kommunalstämmo behandling valdes bönderna Axel Bexar, Alfred Dahlvik, Viktor Kaitajärvi och Viktor Storbacka, samt smeden Viktor Bygdén, Handlanden K.J.Granholm och Direktör J.E.Hästbacka, vilken sistnämnda jämväl eger att sammankalla komittén.
24 januari 1914
Protokoll fört vid nämnda kommitténs sammanträde den 24 januari 1914
§ 2
Förrän vi övergå till vårt egentliga uppdrag att indela kommunen i småskoledistrikt, vilja vi med några ord motivera de synpunkter som tagits i övervägande, och som utgöra grunden för att vårt förslag icke utmynnar i enbart upprättande av kommunala fasta småskolor, utan även därjämte fasthåller vid de kyrkliga ambulerande småskolorna. Då såväl lantdagens och överstyrelsen för skolväsendets motivering vid anordnandet av medel för kommunala småskolväsendet innehåller, att statsbidrag utgives endast åt kommunala fasta småskolor, synes det oss vid en fullständig fri prövning av hithörande omständigheter att lantdagen och skolöverstyrelsen fäst alltför liten uppmärksamhet vid de existerande kyrkliga ambulerande småskolorna, för att icke säga att bestämmelserna för erhållande av statsbidrag syftar på att det liberala skolprogrammet fått fast rot. Att fråntaga kyrkan deras hittills innehavda befogenheter att kontrollera de kunskapsfrön som nedlägges i barnens själ och som bör bilda de djupaste rötterna för dess andliga och materiella utveckling. Utan djupare ingående i frågan vilja vi göra en hänvisning att förenämnda bestämmelser är en utvecklingsriktning för såväl småskolan som folkskolan från en mera uteslutande kyrklig till en mer och mer borgerlig karaktär. Det synes oss, som om huvudprincipen och yttersta mål att med våra lägre skolors omgestaltning skulle vara skolans förvandling till en religiösneutral borgerlig skola. Medveten om den stora betydelse och insats våra kyrkliga ambulerande småskolor gjort i vårt andliga folkbildningsarbete kunna vi inte fatta frågan om skolans skiljande från kyrkans överuppsikt, då antagligen grundprinciperna i fråga om kommunala och kyrkliga småskolor komma till behandling vid instundande lantdag i samband med frågan om angivande av medel för småskolorna, ha vi icke ansett oss kunna uppgöra ett fullständigt förslag till ordnande av småskolesaken inom kommunen, utan inskränker oss till följande:
Punkt 1
kommunen indelas byavis i tre distrikt, benämnd Hästbacka, Kortjärvi och Kyrkoby småskoledistrikt.
.....
Punkt 7
De kyrkliga ambulerande småskolorna bibehålles för att fylla de luckor som uppstå genom förenämnda distriktsindelning. Således anser kommittén att den ambulerande kyrkliga småskolan bör hållas i sidobyarna, som få för lång väg till de fasta småskolorna. t.ex. vid Emet och Drycksbäck, vid Stornäs och Särs, vid Näse och Kortjärvi by. För en behäftig undervisning i de nämnda sidobyarna anser kommittén att åtminstone tvenne kyrkliga ambulerande småskolelärarinnor bör bibehållas i tjänst även sedan dessa fasta småskolor blivit en verklighet.
Punkt 8
Kommunens fasta småskolor bör åtminstone tills lag därom närmare bestämmer underordnas kyrkans eller församlingens kyrkoherdes överuppsikt.

Kontextuppgifter
Kommunalstämmans protokoll
Tid
3.8.1913 - 24.1.1914